SCB (statistiska centralbyrån) sammanställer varje år löneläget inom olika branscher. Detta både fördelat på män/kvinnor samt lägsta/högsta timlönen. Takläggare hittas i gruppen med andra montörer så som golvläggare, VVS-montörer osv. Statistiken visar därmed inte exakt vad takläggare får i lön men ger en grov bild vad monteringsyrket förväntas ge i lönekuvertet.

Följande statistik gällde för år 2016.

Antal – År 2016 byggde statistiken på 29 900 personer varav hela 29 700 var män. Det är alltså ett extremt mansdominerat yrke. Det är något som även ses i branscher som snickare, murare, anläggningsarbetare m.m. De allra flesta är män som jobbar inom dessa yrken.

Undre kvartil – Kvartil räknas ut genom att man först ställer upp samtliga löner från de takläggare som finns med i undersökningen på rad i storleksordning på stockholms takläggare firma. Den summa som nu står i mitten är median (se nedan). Den summa som står mitt i mellan den lägsta summan och medianen är den undre kvartilen. Det kan även förklaras som ”medianen på de 25 % takläggare med lägst lön”

Den undre kvartilen var 161,40 kr timmen.

Median – Som nämnts ovan är medianen den lön som står exakt i mitten om alla löner ställs upp i storleksordning. År 2016 var medianen för en takläggare 189,90.

Övre kvartil – Övre kvartil fungerar som undre kvartil men gäller nu för de 25 % takarbeten som tjänar mest. I detta fall var den 209,60 kr per timme.

Genomsnitt – Genomsnitt räknas ut genom att samtliga löner adderas och sedan divideras på antalet takläggare som angett sin lön. Den genomsnittliga takarbeten och lönen var under denna tid 183,50 kr per timme.

Exempel:

En takläggare hade år 2016 en timlön på 186 kr. De flesta har visserligen månadslön men genom att ta månadslönen dividerat antal timmar på en månad går det att få fram timlönen takarbeten. I detta fall var summan i närheten av genomsnittslönen och medianen för takläggare för takarbeten i riket. Det betyder därmed att man har en ”ordinarie” lön. Det är ytterst få som får denna lönenivå direkt när man blir takläggare eftersom erfarenhet och utbildning sakta men säkert brukar visas med högre löner.

Att ha koll på lönestatistiken är ändå viktigt för att se att man följer med i utvecklingen allt eftersom man får mer kunskap och erfarenhet. Har man svårt att veta vilken lön man borde ha kan facket kontaktas som har tillgång till all statistik och även kan se på tidigare fackliga avtal. De kan även hjälpa medlemmar att välja rätt väg för att kunna förbättra sin lön.

Om det börjar bli dags att utföra en badrumsrenovering kan det vara skönt att få se några prisexempel så att man kan skapa sig en uppfattning om hur mycket det kan komma att kosta och på vilken budgetnivå man skall lägga sig. Badrumsrenoveringar kommer i många olika former och prisklasserna skiljer sig väldigt mycket från det billigast till det dyraste badrummet. I den här artikeln kommer vi att prata om de olika kostnaderna och hur man kan göra för att få ner priset till en nivå som passar en själv utan att tumma på kvalitet eller känsla.

Materialkostnader (och hur man får ner dem!)

En av de stora kostnaderna för en badrumsrenovering är kostnaden för materialet. Den här kostnaden skiljer sig väldigt mycket från ett vanligt standard-badrum till ett mer exklusivt lyx-badrum. Beroende på vad man är ute efter, hur stor budget man har och om man har möjlighet att utföra hela eller delar av arbetet på egen hand. För att börja lägga fram några prisexempel så kan vi säga så här; materialpriset för ett vanligt standard-badrum ligger någonstans mellan 3000 – 5000 SEK per m2, för ett lyxigare badrum skulle vi säga att priserna går upp mot 10000 – 20000 SEK per m2. Om man däremot är smart och miljömedveten så kan man få ner materialpriset väldigt mycket genom att köpa begagnat material. Sådant material finns ofta på återbruk och liknande verksamheter. Bygger man sitt badrum med begagnat material kan kostnaden bli så låg som 0 SEK per m2 (om man har tur) annars kan det ligga någonstans runt 1000 – 2000 per m2.

Arbetskostnader (och hur man kan få det billigare)

Den andra stora kostnaden är hantverkares arvode, när man utför en badrumsrenovering måste man få hjälp av en certifierad elektriker och en certifierad rörmokare – det krävs att dessa fackmän installerar och besiktigar elen och vattnet i badrummet, annars kan man få stora problem med sitt försäkringsbolag om något händer. Kan man utföra själva byggandet själv slipper man dock den största arbetskostnaden som är för snickaren. Om man däremot behöver anlita en snickare så ligger priserna på ungefär 5000 – 10000 SEK per kvm, vilket kan bli rätt så dyrt för ett vanligt badrum. Så det bästa alternativet är helt klart att försöka få byggt så mycket man kan på egen hand och bara ta in fackmän till det man verkligen behöver ha hjälp med.